Livgrenadjärregementets traditioner är månghundraåriga. Redan Gustav Vasa satte mellan 1542–1552 upp två fänikor fotsoldater, som kallades Östanstångs och Västanstång samt en Ryttarfana. Detta gjordes bl a inför hotet från Nils Dacke.

Namnet Livgrenadjär tilldelades Östgötarna 1791 av Gustav III, som tack för goda insatser under många sekler och kanske speciellt för segern mot Ryssland vid Svensksund. Östgötaförbanden gick 1792 samman till Kungliga Livgrenadjärregementet. Ett kungligt brev från 1732 fastställde att Malmen skall vara Kungl. Livgrenadjärregementets övningsplats.

En Grenadjär var dåtidens elitsoldat, utrustad med handgranat, musköt och sabel. Vapnen användes också i den ordningen: Först kasta granaten, sedan skjuta och slutligen dra blankt. Grenadjärerna ingick som en elit del i kompanierna och kändes igen bl a på sin toppiga mössa, utan brätten, för att inte hindra kastarmen. Den granat som ännu idag är vårt kännetecken, är alltså en handgranat. Det var en mycket stor hedersbetygelse som gavs av Gustav III. 

1816 delades regementet i Kungl. Första och Kungl. Andra Livgrenadjärregementet. Traditionsfärger som bars i bl a fanor och uniformer var vitt (Kungl. Första) respektive rött. 

Livgrenadjärgruppen.

När Livgrenadjärregementet lades ner 1997 upprättades Livgrenadjärgruppen, som förlades på Malmen, cirkeln var sluten. En uppgift är att bära Livgrenadjärtraditionerna vidare, med allt vad detta innebär. Att bära anorna från ett av världens äldsta regementen. Kunskap om det historiska arvet. Fanan och regementets färger lever vidare, liksom regementets marsch. Traditionsarvet är en mycket viktig del av folkförankringen i Östergötland. 

Grenadjärkompaniet.

Grenadjärkompaniet är en del av grundutbildningsbataljonen vid P 4 och är stationerat i Kvarn, 1 mil norr om Borensberg i Östergötland. Kompaniet har fått sitt namn från den gamla övningsbataljonen i Kvarn, Grenadjärbataljonen, som i sin tur övertog namnet från Livgrenadjärregementets utbildningsbataljon när den lades ner i Linköping 1997.