En Grenadjär var dåtidens elitsoldat, utrustad med handgranat, musköt och sabel. Grenadjärerna ingick som en elitdel i kompanierna och kändes igen bl a på sin toppiga mössa, utan brätten, för att inte hindra kastarmen. Den granat som ännu idag är vårt kännetecken, är alltså en handgranat. 1816 delades regementet i Kungl. Första och Kungl. Andra Livgrenadjärregementet. Traditionsfärger som bars i bl a fanor och uniformer var vitt (Kungl. Första) respektive rött. Den allmänna värnplikten, som infördes 1901, medförde nästa stora omorganisation. Malmen, där östgötar har vapenövat sedan medeltiden, blev för trång som övnings- och förläggningsplats. Med början 1922 flyttade regementena in till det nybyggda garnisonsområdet i Linköping. Försvarsbeslutet 1925 medförde att regementena slogs samman 1928, återigen under namnet Kungliga Livgrenadjärregementet. Efter ett förödande försvarsbeslut 1997 lades Livgrenadjärregementet ned den siste december 1997. Numera förs traditionsarvet vidare av de många som arbetade vid regementet, men Östgöta Hemvärn – de Nationella Skyddsstyrkorna, har nu alltmer tagit ansvar för att föra Livgrenadjärregementets traditionsarv vidare.